Mutterdragare, momentverktyg, mutterknackare. Oavsett vad du kallar den är mutterdragaren ett värdefullt verktyg oavsett om du ska byta däck eller dra i en större skruv. Vad skiljer olika mutterdragare åt? Och hur mycket kraft behövs egentligen för att lossa en hjulbult? Svaren hittar du i den här guiden.

Har du någon gång stått och slitit med ett fälgkors och önskat att någon kunde komma med en stor hammare och slå runt det så att hjulbulten lossnar? Det är just det som händer i en mutterdragare!

Mutterdragaren är nämligen ett slagverktyg, vilket innebär att muttern slås runt upprepade gånger med hög kraft. Även om du aldrig hållit i en mutterdragare själv känner du garanterat igen det öronbedövande ljud som uppstår när den möter motstånd och börjar slå. Ett annat utmärkande drag hos mutterdragaren är att den har fyrkantstapp i stället för chuck eller invändigt sexkantsfäste, vilket skiljer den från den närbesläktade slagskruvdragaren. I stället för att använda skruvbits trär du på en hylsa som motsvarar mutterns storlek.

När behöver man en mutterdragare?

Du kommer långt med en skruvdragare, men om du ska skruva i stora skruvar eller dra åt muttrar kan du behöva mer hjälp. Det är här mutterdragaren kommer in i bilden. Eftersom den slår runt skruven eller muttern har den betydligt mer kraft och styrka än en skruvdragare. Samtidigt behöver du inte hålla emot alls lika hårt, vilket minskar olycksrisken och underlättar arbete i trånga utrymmen.

Många hemmafixare förknippar mutterdragare med däckbyte, men i själva verket är mutterdragaren ett mångsidigt verktyg som kan användas för en mängd olika uppgifter. En mutterdragare är konstruerad för att ta hand om dina muttrar, men utrustad med en bitsadapter kan du också använda den för att skruva. Mutterdragaren är därför ett utmärkt verktyg för stora projekt som altanbyggen eller riktigt krävande uppgifter som att dra i kraftig fransk träskruv utan att förborra. Om du byter lastbilsdäck eller arbetar med lantbruksmaskiner är mutterdragaren ett måste.

Mutterdragaren har mer muskler än en skruvdragare. På bilden syns Dewalt DCF894N.

Vad ska du använda mutterdragaren till?

Den första frågan du behöver ställa dig är vad du kommer att använda mutterdragaren till och hur stark mutterdragaren behöver vara. Mutterdragarens kraft beror på tre faktorer: vridmoment, varv per minut och slag per minut. Den absolut viktigaste siffran du ska titta på när du väljer mutterdragare är dess vridmoment.

Mutterdragarens kraft anges i newtonmeter

Vridmomentet, det vill säga hur hårt mutterdragaren kan dra åt eller lossa en mutter, anges i newtonmeter (Nm). 1 Nm motsvarar ungefär den kraft som krävs för att lyfta en tyngd på 0,1 kilo 1 meter rakt upp.

De enklaste mutterdragarna brukar klara runt 100 Nm medan mer rejäla maskiner kan dra upp till 5000 Nm. Som privatperson kommer du sannolikt aldrig att behöva ett moment på mer än 1000 Nm men för den som arbetar inom fordons- eller byggindustrin kan ett högre vridmoment vara befogat. Som jämförelse brukar biltillverkare rekommendera ett vridmoment mellan 130-250 newtonmeter för att dra åt hjulbultarna vid däckbytet.

Ju starkare mutterdragare desto bättre, eller?

Starkare behöver absolut inte behöva betyda bättre när det kommer till mutterdragare. Om du använder för mycket kraft när du skruvar åt en mutter kan du skada både muttern och dig själv. Många mutterdragare har justerbart moment i fasta steg, men ju starkare verktyget är desto större är risken att vridmomentet blir för högt. Det är inte heller att rekommendera att köpa en onödigt stor och tung mutterdragare. Risken med det är att du inte kommer åt eller att du helt enkelt inte orkar använda den.

Använda mutterdragare som skruvdragare?

Utrustad med en bitsadapter kan du använda din mutterdragare som slagskruvdragare. Viktigt att tänka på när du skruvar är att ta det försiktigt och att inte använda mer kraft än vad som är nödvändigt. För att en mutterdragare ska vara lämplig för att dra i vanliga skruvar ska den helst ha ett eller flera lägen som ger dig ett vridmoment under 100 Nm. Om du använder för mycket kraft riskerar du nämligen att hela skruven försvinner ner i materialet!

Utrustad med skruvbits och eventuell adapter går det utmärkt att använda din mutterdragare som skruvdragare, förutsatt att du är försiktig och väljer ett läge med lägre vridmoment.

Slag per minut

Slag per minut syftar till hur många gånger mutterdragarens mekanism hinner slå på en minut. En mutterdragare med högre slagtal kan teoretiskt arbeta hårdare och få loss en kärvande mutter snabbare.

Varvtal

Mutterdragarens varvtal hänger ofta ihop med vridmomentet eftersom ett högre varvtal bidrar till ett högre vridmoment, men som fristående siffra är den inte särskilt intressant. Det varvtal som anges syftar till hur snabbt verktyget roterar utan motstånd och kan i bästa fall indikera hur snabbt verktyget kan skruva av en mutter som redan är lös. Det finns dock en poäng med att inte skruva av muttern för snabbt eftersom det är lätt att tappa den. Vissa mutterdragare kan till och med känna av när muttern lossas och sänka varvtalet av just den anledningen.

Svårt att jämföra olika maskiner

Att jämföra olika mutterdragare med varandra kan verka lätt – men det är det inte. Ett stort problem är att det inte finns någon standard för hur vridmomentet ska mätas. Tillverkaren anger att maskinen klarar ett visst antal Nm, men inte under vilka förhållanden. Du vet alltså inte om maskinen uppnår det angivna vridmomentet vid första slaget eller om den behöver stå och slå i tio sekunder för att uppnå angivet moment. Två mutterdragare med samma specifikationer kan i realiteten ge dig ett väldigt olika vridmoment.

En annan faktor som ställer till det är att tillverkarna inte alltid skriver ut hur många Nm mutterdragarens olika lägen ger. För däckbytet kan det vara klokt att köpa en mutterdragare som klarar runt 700 Nm förutsatt att den har ett mellanläge som ger dig runt 200 Nm, men den siffran är svår att få fram utan att faktiskt testa maskinen under kontrollerade former. Därför ska du alltid ha för vana att känna efter med fälgkorset när du använt en mutterdragare för att dra åt hjulbultarna.

Batteri, tryckluft eller el?

Du behöver också bestämma dig för hur din mutterdragare ska drivas. Framförallt pratar man om tre olika typer av mutterdragare: batteridrivna mutterdragare, tryckluftsdrivna mutterdragare och nätdrivna mutterdragare.

Batteridrivna mutterdragare

Batteridrivna mutterdragare är väldigt populära och det är inte svårt att förstå varför. Med moderna batterier kan du få prestanda jämförbar med nätdrivna mutterdragare – men du slipper sladden.

18-voltsbatterier är vanligast och om du vill kunna använda samma batterier till dina andra verktyg är 18 volt ett säkert kort. 12 volt är ett alternativ, men då har du oftast inte lika många kompatibla verktyg att välja mellan. Högre spänning innebär vanligtvis att maskinen är starkare eftersom den ger högre effekt.

En vanlig missuppfattning är att batterimaskiner per automatik är svagare än tryckluftsmaskiner men så behöver det inte vara. De allra kraftfullaste mutterdragarna är fortfarande tryckluftsdrivna, men idag finns det batteridrivna mutterdragare som klarar runt 2000 Nm.

Grundläggande batterikunskap

När du ska välja batteriplattform till din mutterdragare behöver du känna till några begrepp. Det är spänning, strömstyrka och effekt.

Volt (V) – Volt betecknar den spänning som matas till verktyget. Ju högre spänning desto mer effekt.

Ampere (A) – Ampere betecknar elektrisk strömstyrka.

Amperetimmar (Ah) - betecknar hur stor ”bensintanken” är i ditt batteri.

Läs mer i vår guide: Vilka batterier passar i mitt verktyg?

Tryckluftsdrivna mutterdragare

Tryckluftsdrivna, eller pneumatiska, mutterdragare har länge varit en favorit bland hantverkare och inom industri. Den uppenbara fördelen är att du kan driva alla dina tryckluftsdrivna verktyg med samma kompressor och att priset per verktyg blir lägre. Nackdelen är att du är beroende av en kompressor och att du är begränsad av slangens räckvidd. Ett annat potentiellt problem är att större kompressorer kan kräva en del underhåll i form av oljebyten och dränering.

Välj en kompressor med rätt kapacitet

Tryckluftsdrivna mutterdragare står och faller med hur stor luftbehållare din kompressor har. Därför är det viktigt att undersöka hur stor kompressor dina verktyg behöver idag och hur stor kapacitet du kan tänkas behöva när du köper fler verktyg i framtiden. Kapaciteten anges i liter per minut. Om kompressorn inte kan leverera mer luft än vad mutterdragaren behöver kommer mutterdragaren att stanna eller tappa moment. Om du bara ska byta däck klarar du dig oftast med en liten kompressor eftersom kompressorn får en chans att fylla på med mer luft mellan varje mutter.

Nätdrivna mutterdragare

Mutterdragare med sladd blir allt mer sällsynta. Förr var styrkan någonting som talade för den nätdrivna mutterdragaren men i takt med att batterierna blir bättre har skillnaderna mer eller mindre eliminerats. Fördelen är att du inte behöver fundera över om batterierna är laddade, så om du bara använder din mutterdragare någon gång ibland kan det fortfarande vara ett bra val.

Kolborstfri motor – vad är det?

Ett begrepp som du garanterat kommer att stöta på när du tittar på mutterdragare är kolborstfri motor. Om en motor har kolborstar eller inte handlar om hur maskinen är uppbyggd. Äldre maskiner med kolborstar får ström när kolborstarna får kontakt med kontakter på en rotor.

I bortslösa EC-motorer elimineras den fysiska kontakten mellan borstarna och motorn vilket leder till längre drifttid, mer kraft och längre hållbarhet. Detta är den absolut vanligaste motorn idag, men om du skulle köpa ett verktyg med kolborstar är det inte hela världen. Vid yrkesanvändning kan du behöva byta kolet någon gång om året. Som privatperson kommer du sannolikt aldrig att behöva byta ut det.

Milwaukee M18 ONEFHIWF12-0X har fyra olika lägen som ger 130, 400, 1356 eller 1356 Nm

Sockelstorlek - 1/2-tumsfäste är vanligast

Mutterdragare finns med flera olika fyrkantsfästen, från små fästen på ¼ tum till större maskiner på flera tum. Större fäste innebär oftast att mutterdragaren är större, kraftfullare och avsedd för större muttrar. Fundera över vilka hylsor, adaptrar, bits och tillbehör du vill använda med din mutterdragare och välj storlek därefter. ½-tumsfästet är vanligast och mer eller mindre standard vid däckbyte på personbil.

¼ tum och 3/8 tum – Det här är de minsta mutterdragarna. De är ofta kompakta för att komma åt i trånga utrymmen. Lämpar sig väl för mindre muttrar. Mutterdragaren i den här klassen finns både med pistolgrepp och med rakare konstruktion som ibland kallas ”inline”.

½ tum – ½-tumsfästet är vanligast och mer eller mindre standard vid däckbyte på personbil. ½-tumsfästet erbjuder en bra balans mellan smidighet och styrka.

¾ tum och 1 tum – Nu börjar vi snacka mer rejäla doningar! Mutterdragare med fästen på ¾ tum eller 1 tum är i regel för kraftfulla för att användas i hemmet, men på byggen eller hos professionella verkstäder är de en vanligare syn. När fästet är större än 1 tum är pistol-modeller ovanligare. I stället är maskinerna av inline-typ med två rejäla handtag på sidorna.

2 tum eller större – Det här är absolut ingenting för arbeten runtom i hemmet. Däremot kan en mutterdragare på 2 tum komma till hands när du ska meka med gårdens traktor.  

Hylsor och bits

Oavsett om du använder olika hylsor för att lossa och skruva åt muttrar eller om du använder bitsadapter och skruvbits med sexkantsfäste är det viktigt att välja tillbehör som är anpassade för slagverktyg. Så kallade krafthylsor och kraftbits är gjorda i segt krommolybdenstål som klarar väldigt hög belastning utan att gå sönder.

Läs mer i vår guide Så väljer du rätt bits till din skruvdragare.

Vilken mutterdragare är bäst för däckbytet?

I din bils instruktionsbok står det vilket vridmoment du ska ha när du drar åt dina hjulbultar. Normalt ligger spannet någonstans mellan 130–250 Nm. Det är svårt att träffa exakt oavsett vilken mutterdragare du väljer, så om du ska byta däck enligt konstens alla regler är det en momentnyckel du behöver. Men om du väljer en mutterdragare för jobbet borde du vara på den säkra sidan om du väljer en mutterdragare med maximalt vridmoment runt 300 Nm eller ett läge som motsvarar 180-230 Nm. Det är viktigt att inte använda för mycket kraft eftersom du då riskerar att skada bultarna och konan i fälgen. Det är viktigt att alltid känna efter med fälgkorset så att inte muttern sitter för hårt eller för löst.

Läs även: Mutterdragare till däckbytet – Lasse på Proffsmagasinet hjälper dig välja.

Krafthylsa är ett måste

För att mutterdragaren ska passa hjulmuttrarna behöver du en krafthylsa. Krafthylsor är gjorda av krommolybdenstål, som är ett segt stål som klarar väldigt hög belastning. Krafthylsor känns igen på den svarta färgen men har ofta ett plastöverdrag för att skydda bilens fälgar (detta går oftast att ta bort om det blir för trångt). Hjulhylsor säljs ofta i satser med hylsor på 17, 19, 21 och 22 millimeter.

Fem tips när du ska välja mutterdragare till däckbytet:

  • Det är viktigt att mutterdragaren kan lossa med större kraft än den drar åt så att du får av hjulbultarna igen till våren.
  • Lita aldrig på en mutterdragare! Känn alltid efter med fälgkorset när du skruvat i hjulbultarna. Om de sitter för hårt är det bättre att lossa dem igen och skruva på dem lite lösare.
  • Varför köpa en mutterdragare bara för bilen? Fundera över vad mer du behöver en mutterdragare till och gör ditt val därefter.
  • Överdriv inte. Du behöver inte 1000 Nm för att byta däck på bilen!
  • Vikten är allt. Om du köper en mutterdragare på 6 kilo för att byta däck på bilen kommer du inte att använda den.

Vet du fortfarande inte vilken mutterdragare du ska välja? Här listar vi våra fem populäraste och mest omtyckta mutterdragare just nu.

Mutterdragarens ABC

För att kunna jämföra olika mutterdragare behöver du kunna läsa produktspecifikationerna på rätt sätt. I den här ordlistan reder vi ut de vanligaste begreppen kopplade till mutterdragare.

Ampere (A) – Elektrisk strömstyrka. Batteriets ”bensintank” redovisas i antalet amperetimmar (Ah).

Batteriindikator – Funktion som visar när batteriet behöver laddas.

Bits – Utbytbar skruvmejselspets som används tillsammans med bitsadapter.

Bitsadapter – Adapter som monteras på mutterdragarens fyrkantsfäste när du vill använda skruvbits med sexkantsfäste.

Bälteskrok – Enkelt fäste för att sätta fast mutterdragaren i skärpet.

Hjulmutterhylsa – Hylsa avsedd för bilens hjulmuttrar. Hjulhylsan har ofta ett färgat plastöverdrag för att skydda bilens fälgar.

Insticksbatteri – Batteri som förs in i verktygets handtag.

Kolborstfri motor – Kompakt och energisnål motor som inte använder kolborst. Idag är nästan alla verktyg kolborstfria.

Kompressor – Ger luft åt tryckluftsdrivna mutterdragare.

Kraftbits/krafthylsor – Hylsor och bits i segt krommolybdenstål som tål hård belastning från slagverktyg. Känns igen på sin svarta färg.

Led-belysning – Inbyggd led-belysning underlättar arbete i mörka miljöer.

Mjukstart - Funktion som gör det möjligt att arbeta mer kontrollerat och exakt när materialen kräver det.

Newtonmeter (Nm) – 1 newtonmeter är lika med den kraft som krävs för att lyfta 0,1 kilo 1 meter rakt upp i luften.

Pneumatisk mutterdragare – Mutterdragare som drivs av en kompressor.

Rotationsriktningsväljare – Funktion som låter dig välja åt vilket håll mutterdragaren ska rotera.

Slagtal – Hur många gånger mutterdragarens slagmekanism slår under en viss tid. Mäts i slag/minut.

Slidebatteri – Batteri som skjuts fast, vanligtvis under verktygets grepp

Varvtal – Hur snabbt mutterdragaren roterar när den är obelastad. Mäts i varv/minut.

Volt (V) – Elektrisk spänning. Vanliga spänningstal på mutterdragare är 12V, 18V och 36V.

Vridmoment – Hur hårt mutterdragare drar, anges i newtonmeter (Nm).

Watt (W) – Elektrisk effekt, används när man pratar om nätdrivna mutterdragare.

Uppdaterad 2021-09-07