En välsorterad bitssats är en förutsättning för att du ska få ut det mesta av din skruvdragare. Förutom att du ska använda rätt skruvspår finns det även olika typer du kan använda beroende på arbetet. I den här guiden går vi igenom allt du behöver veta för att välja rätt bits till rätt skruv.
En bits är en utbytbar spets som får din skruvdragare eller skruvmejsel att passa i skruvhuvudet. I stället för att byta skruvdragare kan du byta bits, vilket är både smidigt och sparar plats i verktygslådan. Vid en första anblick kan det verka enkelt att välja mellan bitsen, men i själva verket finns det många faktorer som spelar in och det räcker inte med att bara kunna skilja på ett rakt och ett krysspår om du vill få ute det mesta av bitsen samtidigt som du får det bästa resultatet.
Förutom att spåren skiljer sig åt gör också material, finesser och konstruktion det. Vad är det till exempel för skillnad på en bits som kostar en femma och en som kostar 300 kronor? I den här guiden går vi igenom det mest grundläggande du behöver veta när du väljer bits.
Läs också:
Guide: Välj rätt skruvdragare
Skruvguide: använd rätt sorts skruv
Det är viktigt att använda rätt bits till din skruvdragare. Om du använder fel bits riskerar du att förstöra skruven, slita ut ditt bits eller både och.
Ett bra tips är att alltid testa att placera bitsen i skruvhuvudet innan du sätter den i skruvdragaren. Om det glappar eller sitter dåligt ska du välja en annat bits. Att gasa på och hoppas på det bästa är aldrig en bra idé.
En bra start är att köpa en bitssats med bits för de vanligaste skruvspåren i varierade storlekar. Tänk på att välja en sats med en bra förvaringsask så att du kan hålla ordning på dina bits. Undantaget är om du vet att du kommer att du framför allt kommer att skruva i en specifik typ av skruv – då kan det vara en bättre idé att köpa lösa bits för just det ändamålet.
När du ska skruva i eller ur en skruv är det viktigt att välja en bits med rätt spets för att du ska få det bästa resultatet. Här går vi igenom några av de allra vanligaste skruvspåren och hur du anpassar skruvningen till dem.
Den klassiska skruven med kullrigt huvud och ett rakt spår blir alltmer sällsynt och används idag främst av estetiska skäl. Att det bara är ett spår gör att mindre kraft överförs från skruvmejseln, vilket gör skruven svårare att skruva i. Skruv med rakt spår används framför allt vid manuell skruvdragning eftersom det inte finns någonting som håller bitsen centrerad.
Den hederliga Philips-krysskruven känner de flesta igen och den togs fram för att inte glida ur skruven lika lätt som den i raka spår kan göra. Krysspårets svaghet är dock ändå att bitsen får ett relativt dåligt grepp, vilket vid höga vridmoment kan leda till att spåret slits ut.
Vid en första anblick påminner Pozidriv-skruven om den vanliga krysspåret, men att välja fel bits är ett säkert recept på frustration och urgröpta skruvhuvudet. Pozidriv-spåret är gjort för att ge ett bättre grepp än PH. Det här genom ett extra kryss som ger bitsen bättre grepp i skruvspåret. Alltså – både skruv och bits ska ha det extra krysset.
Torx är idag det ett av de vanligaste skruvspåren och känns igen på sina sex rundade uddar. Torx-spårets utformning gör att bitsen får bra grepp och att du inte behöver lägga tryck på mejseln eller skruvdragaren. Till en skruv med torx-spår passar bara en bits i exakt rätt storlek, av den anledningen minskar risken för att slita ut skruvens huvud.
Om du har monterat en bokhylla eller en tv-bänk har du säkerligen stött på sexkantsskruven. Utformningen gör att en stor kraft kan överföras från verktyget till skruven.
Samtliga bits finns i flera olika storlekar och beroende på vad du arbetar med kan du behöva kolla upp vilket material bitsen är gjord i. När det kommer till krysspår och rakt spår kan du ofta komma undan genom att välja en bits av ungefär rätt storlek, men om du ska skruva i en skruv med torx eller sexkant behöver den passa perfekt.
Bitshållaren är till för att hålla bitsen på plats. Skruvdragare har i regel inbyggd bitshållare medan en borrskruvdragare kräver en separat bitshållare. Bitshållare kan vara olika långa och ha olika egenskaper. Magnetfäste är vanligt men det finns också varianter som låter dig spänna fast din bits. Flexibla bitshållare gör att du kan komma åt bättre på svåråtkomliga platser.
En bits med samma spår och dimensioner kan kosta allt från en femma till hundratals kronor. Det som skiljer är ofta materialen. Dyrare bits är ofta uppbyggda av två olika metaller – en hårdare metall i spetsen och en mjukarare där den fästs i maskinen.
På Proffsmagasinet säljer vi till exempel varianter med diamantbelagd spets, kraftbits som är anpassade för starka slagverktyg, extra hårda bits och bits för manuell skruvdragning. Vad du ska välja beror på hur mycket du ska använda dina bits och om du vet att du kommer att använda dem på ett sätt som ställer högre krav.
Tillverkaren Wera skriver att diamantbeläggningen reducerar det erforderliga kontakttrycket och minskar risken för glidning.
Om du har använt fel bits och slitit ut spåret så mycket att du inte kan få ut skruven kan du behöva använda en skruvutdragare. Skruvutdragaren använder du genom att borra ett hål i skruvens skalle och sedan skruva i skruvutdragaren. När du fortsätter skruva ska skruven som sitter fast förhoppningsvis följa med ut.
På Proffsmagasinet hittar du ett brett utbud av bits för alla tänkbara situationer och jobb. Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till vår duktiga Kundservice.
Kan samma batteri verkligen fungera i verktyg från flera olika tillverkare? Med AmpShare är det faktiskt möjligt. Systemet bygger på Bosch Professionals 18V-plattform och används i dag av ett växande antal varumärken. I den här guiden går vi igenom vad AmpShare är och hur systemet fungerar i praktiken.
En regelsökare är ett verktyg som används för att lokalisera hinder, såsom träreglar, metallrör, elledningar, vattenledningsrör i plast eller andra föremål som finns bakom en vägg eller annan konstruktion. Principen bakom en regelsökare är att den skickar ut signaler i väggen och mäter hur signalerna reflekteras tillbaka.
När regelsökaren upptäcker något som avviker från det omgivande materialet, indikerar den detta vanligtvis genom att pipa, lysa eller visa resultat på instrumentets skärm.
