Många vill utnyttja sin tomt bättre genom att bygga mindre byggnader som kompletterar bostadshuset. Det kan handla om ett växthus, en lekstuga, en verkstad eller en gäststuga. Här reder vi ut vilka regler som gäller för den här typen av byggnader som du kan bygga utan bygglov.
Tidigare kallade man ofta den här typen av mindre hus för friggebod och attefallshus, men idag används begreppen komplementbyggnad och komplementbostadshus. Vi förklarar skillnaden mellan dessa och vilka regler som gäller för att få bygga bygglovsbefriat.
På Proffsmagasinet kan du köpa färdiga byggsatser för olika komplementbyggnader. Läs vår guide om hur det fungerar att bygga Attefallshus, friggebod och förråd som byggsatser.
Vad är komplementbyggnad och komplementbostadshus?
Friggebod och Attefallshus är begrepp som många känner igen, men de används inte längre i bygglovsreglerna. I stället används "komplementbyggnad" och "komplementbostadshus". Både komplementbyggnader och komplementbostadshus är byggnader som kan uppföras utan bygglov om vissa villkor följs. De har gemensamma regler för storlek, höjd och placering:
- Högsta höjd: 4,0 meter inom detaljplan, 4,5 meter utanför.
- Max byggnadsarea per byggnad: 30 m² inom detaljplan, 50 m² utanför.
- Placering: Minst 4,5 meter från tomtgräns, om du inte har grannens skriftliga medgivande. På vissa platser gäller utökad lovplikt, vilket kan göra att byggnader som vanligtvis är lovbefriade kräver bygglov (t.ex. nära tomtgräns, järnväg, totalförsvarets anläggningar eller i särskilt värdefulla miljöer).
- Pottregel: Totalt 45 m² bygglovsbefriat inom detaljplan och 65 m² utanför (läs mer om pottregeln nedan).
- Övrigt: Byggnaden får inte vara lika stor som eller större än tomtens huvudbyggnad.
Vad är skillnaden på komplementbyggnad och komplementbostadshus?
Till skillnad från friggebod och Attefallshus definieras komplementbyggnad och komplementbostadshus inte utifrån storlek utan användningsområde.
Komplementbyggnad är inte avsedd som bostad, utan används till exempel som förråd, garage, växthus eller lekstuga. Den kräver normalt ingen bygganmälan, så länge du inte installerar till exempel vatten eller avlopp.
Komplementbostadshus är avsett för boende, till exempel en gäststuga med kök och badrum, och får bara byggas på en tomt med en- eller tvåbostadshus. Själva huset kräver normalt ingen bygganmälan, men installationer som vatten, avlopp och ventilation gör det. I praktiken innebär det att de flesta komplementbostadshus måste anmälas.
Pottregeln – så mycket får du bygga på tomten utan bygglov
"Pottregeln" anger hur stor yta du får använda på tomten för bygglovsbefriade komplementbyggnader och komplementbostadshus. Den totala ytan räknas samman för alla sådana byggnader.
Inom detaljplan: totalt 45 m². Varje enskild byggnad får vara högst 30 m².
Utanför detaljplan: totalt 65 m²t. Varje enskild byggnad får vara högst 50 m².
Exempel på fördelning enligt pottregeln
Inom detaljplan: Du vill kombinera ett litet bostadshus med flera små byggnader.
- Komplementbostadshus 30 m² (gäststuga med kök/badrum)
- Växthus 5 m², lekstuga 5 m², verktygsbod 5 m²
Summa: 45 m² – ryms helt inom potten och är bygglovsbefriat, under förutsättning att alla andra krav är uppfyllda.
Utanför detaljplan: Du vill ha ett större bostadshus plus två mindre byggnader.
- Komplementbostadshus 50 m²
- Växthus 10 m² + bod 5 m²
Summa: 65 m² – ryms inom potten utanför detaljplan, så åtgärderna är bygglovsbefriade om övriga villkor uppfylls.
Kom ihåg att pottregeln bara gäller den totala ytan. Du måste fortfarande följa regler för byggnadsarea, höjd, avstånd till tomtgräns och mellan byggnader. Det går alltså inte att bygga många små hus som sitter ihop eller placeras för nära varandra.
Vanliga frågor om komplementbyggnader och komplementbostadshus
Så länge alla regler följs så krävs normalt sätt ingen bygganmälan. Däremot kan vissa installationer (vatten, avlopp, ventilation, eldstad) kräva anmälan vilket i praktiken betyder att de flesta komplementbostadshus behöver anmälas. Kontrollera alltid vad som gäller specifikt för ditt bygge innan du startar.
Ja, det går – förutsatt att tomten har ett en‑ eller tvåbostadshus, att varje enskild byggnad håller sig inom sin bygglovsbefriade maxarea (30 m² inom detaljplan, 50 m² utanför detaljplan), att höjdreglerna följs, att den sammanlagda ytan ryms inom "pottregeln" (45/65 m²) och att du tar hänsyn till lokala eller platsbundna begränsningar.
Då bedöms byggnaden som komplementbostadshus. Det är användningen (bostad vs. icke-bostad) som avgör kategorin. Som bostad måste byggnaden uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller för bostäder, och installationer kan kräva bygganmälan.
Ja, men då krävs skriftligt grannemedgivande. Dessutom kan åtgärder nära gräns omfattas av utökad lovplikt, vilket betyder att bygglov kan krävas trots att åtgärden annars är bygglovsbefriad.
De räknas normalt som komplementbyggnader. Samma höjd-, area-, avstånds- och pottregler gäller som för andra komplementbyggnader.
Friggebodar och Attefallshus finns fortfarande men kallas inte längre för detta i lagtexten om bygglov. I stället pratar man om komplementbyggnader och komplementbostadshus.
