Att tapetsera ett rum är ett projekt som kräver lite tålamod, noggrannhet och förberedelse, men det är inte svårt om du tar det steg för steg. Varje moment har sin funktion och tillsammans leder de fram till ett snyggt, hållbart resultat. Här har vi på Proffsmagasinet gjort en stor guide i hur du kan tänka när du ska köpa tapet och hur du lyckas med själva tapetseringen.
Tapetsering kan kännas krångligt men genom att följa stegen i den här guiden kommer du få ett snyggt resultat. Se bara till att ha allt du behöver redo när du väl ska köra igång.
Hur mycket tapet som behövs beror på väggarnas totala yta, tapetrullens storlek och om tapeten har mönsterpassning eller inte. För att räkna ut rätt mängd börjar du med att mäta rummets väggar. Du adderar alla väggars bredd för att få rummets omkrets, och multiplicerar sedan med takhöjden för att få den totala väggytan i kvadratmeter.
Ett vanligt exempel är ett rum som är 4 meter långt och 3 meter brett, vilket ger en omkrets på 14 meter. Om takhöjden är 2,4 meter blir den totala väggytan 14 gånger 2,4, alltså 33,6 kvadratmeter.
De flesta standardtapeter från tillverkare som Duro är 53 centimeter breda och 10 meter långa. Det innebär att en rulle teoretiskt räcker till cirka 5 kvadratmeter väggyta, men i praktiken blir det oftast mindre, runt 3,5 till 4 kvadratmeter, på grund av mönsterpassning och spill. Har tapeten inget mönster som måste passas mellan våderna kan du räkna med att en rulle täcker omkring 4 till 4,5 kvadratmeter. Om den däremot har ett större mönster, till exempel med en förskjuten passning på 26 centimeter, behöver du räkna med mer spill och bör utgå från cirka 3,5 kvadratmeter per rulle.
För att ta reda på hur många rullar du behöver delar du väggytan med den yta en rulle täcker. I exemplet ovan, där väggytan är 33,6 kvadratmeter, och varje rulle täcker ungefär 4 kvadratmeter, landar du på cirka 8,4 rullar. Eftersom du inte kan köpa en halv rulle avrundar du uppåt – alltså nio rullar. Det är alltid klokt att beställa en extra rulle för säkerhets skull, särskilt om tapeten har mönsterpassning eller om du behöver göra många småskärningar kring fönster, dörrar eller eluttag. En extra rulle är också bra att ha om något skulle gå fel under uppsättningen. Det är också viktigt att alla rullar kommer från samma batchnummer, annars kan färgnyansen skilja sig något.
I vissa fall, till exempel om du inte ska tapetsera bakom fasta garderober eller om det finns stora fönsterpartier, kan du minska beräkningen något. Men i regel är det bättre att räkna generöst – det är ofta mer spill än man tror, särskilt i mindre rum med många vinklar eller öppningar.
Det går att tapetsera ovanpå en befintlig tapet men det förutsätter att underlaget är i gott skick. Om den gamla tapeten sitter fast ordentligt, är slät och fri från bubblor eller sprickor, och dessutom har en yta som inte är alltför glansig eller strukturerad, kan du ofta tapetsera direkt ovanpå utan problem. Det kan spara både tid och arbete, särskilt om väggen är fri från skador och gamla lager.
Men vid många tillfällen passar det bättre att riva bort den gamla tapeten. Om tapeten släpper i kanterna, om det finns flera lager under eller om underlaget känns mjukt, bubbligt eller ojämnt, är det säkrare att börja om från grunden. Det gäller också om ytan är mycket mönstrad eller mörk, och du planerar att sätta upp en tunn, ljus tapet som riskerar att inte täcka tillräckligt. Fuktfläckar, mögel eller tecken på skador bakom tapeten är också tecken på att hela väggen bör rensas och behandlas innan du går vidare.
Om du ändå väljer att tapetsera på tapet, är det viktigt att förbereda väggen noggrant. Börja med att rengöra ytan från damm och smuts, och laga eventuella skavanker med spackel. En lätt slipning på ytan kan förbättra vidhäftningen, särskilt om den gamla tapeten är målad eller glansig. I vissa fall kan du behöva grundmåla, särskilt om tapeten suger mycket lim eller har fläckar som riskerar att blöda igenom.
För att vara säker kan det vara en bra idé att testa en våd först och se hur limmet fäster och om något lyser igenom. Om du är osäker, eller om du vill ha ett jämnare underlag, kan du alltid använda en renoveringstapet (t.ex. Easy Cover) som mellanlager.
Här hittar du alla tillbehör som kan behövas när du ska tapetsera.
Innan du börjar är det viktigt att rensa rummet för att skapa gott om arbetsyta. Ta ut möblerna, eller flytta dem till rummets mitt och täck dem med till exempel skyddsplast eller annat täckmaterial för att skydda mot damm och limstänk. Plocka även ner allt som sitter på väggarna, som tavlor, hyllor, lampor och eluttag. Att ha fria, lättillgängliga väggar gör arbetet både enklare och mer noggrant. Genom att göra det här minimerar du risken för skador och störningsmoment under arbetets gång. Skydda ocskå golvet ifall du skulle spilla tapetlim.
Det är alltid bäst att börja med en ren vägg. Att ta bort gammal tapet är ofta nödvändigt för att säkerställa att den nya tapeten fäster ordentligt och att underlaget är slätt och stabilt. Om du lämnar kvar gamla lager riskerar du att få ett ojämnt resultat där den nya tapeten kan lossna eller bubbla sig med tiden. Använd en tapetskrapa och fukta tapeten med vatten, tapetlösare eller en tapetångare för att få den att släppa. När den gamla tapeten är borta, rengör ytan ordentligt från limrester. Ett bra underlag är grunden för ett bra slutresultat.
När väggen är ren från tapet är det dags att spackla igen hål, sprickor och ojämnheter. Det är lätt att tänka att små skavanker inte syns, men tapet avslöjar snabbt alla brister i underlaget – särskilt när ljuset faller snett över väggen. Genom att spackla och slipa får du en jämn yta som gör att tapeten ligger snyggt utan att bulor eller märken lyser igenom. Efter slipning är det viktigt att borsta eller dammsuga bort allt slipdamm, annars kan limmet fästa sämre.
Om väggen är ojämn i färgen eller består av ett mycket sugande material, kan det vara klokt att grundmåla innan du börjar tapetsera. Grundfärgen jämnar ut färgtonen på väggen och skapar ett mer förutsägbart underlag för limmet, vilket gör att tapeten inte suger åt sig fukten ojämnt. På så sätt undviker du fläckar och skuggor som annars kan synas igenom tapeten.
När väggen är klar att tapetseras är det dags att mäta noggrant. Mät höjden på väggen och lägg alltid till ungefär fem centimeter upptill och nertill. Det ger dig marginal att justera tapetvåden när den sitter på plats, vilket gör att du slipper oroa dig för att den ska bli för kort. Hellre lite för mycket som kan skäras bort än att stå med en våd som slutar en centimeter för tidigt.
För att undvika sneda våder som drar med sig hela väggen i fel riktning, är det viktigt att börja rakt. Använd ett vattenpass eller en lodlina och rita en rak, lodrät linje där den första våden ska sitta. Utan denna riktlinje är det lätt hänt att man börjar lite snett och att misstaget sedan växer för varje våd. En rak start är nyckeln till ett proffsigt resultat.
Hur du applicerar limmet beror på vilken typ av tapet du har valt. Vlies- eller non-woven-tapeter kräver att du rollar limmet direkt på väggen, vilket är smidigt och enkelt. Papperstapeter ska i regel limmas på baksidan, och där är det viktigt att låta tapeten svälla den tid som anges av tillverkaren. Att följa rätt metod är avgörande för att tapeten ska fästa jämnt och hålla sig slät över tid.
Nu är det dags att sätta upp den första våden. Utgå från lodlinjen du ritat och placera våden med lite marginal upptill. Börja trycka fast från mitten av våden och arbeta dig utåt mot kanterna med en tapetborste eller ett tapetverktyg. Det här hjälper dig att få bort luftbubblor och ger ett jämnt tryck över hela ytan. En noggrant uppsatt första våd gör det enklare att fortsätta resten av väggarna med ett snyggt och rakt resultat.
När den första våden är på plats fortsätter du med nästa, kant i kant. Det är viktigt att inte överlappa våderna, utan att lägga dem tätt intill varandra. Om du arbetar med en mönstrad tapet krävs det extra noggrannhet så att mönstret matchar mellan våderna. Eventuellt lim som pressas ut i skarven ska torkas bort direkt med en fuktig svamp för att undvika fläckar när tapeten torkat.
Att mönsterpassa tapet innebär att du anpassar mönstret mellan våderna (tapetremsorna) så att det ser ut som ett enhetligt motiv på väggen. Det är ett viktigt steg när du tapetserar med mönstrad tapet – annars kommer mönstret se "avhugget" eller osynkat ut.
I specifikationer på produktsidan och på själva tapetrullen står det vilken mönsterpassningstyp tapeten är. Typen på mönsterpassningen påverkar hur du skär till våderna.
Rak passning: samma höjd på varje våd, mönstret möts rakt våd efter våd.
Ingen passning: inget mönster att ta hänsyn till – våder kan skäras rakt.
Förskjuten passning: Mönstret flyttas horisontellt från våd till våd, nästa våd måste förskjutas upp eller ner.
Fri passning : Abstrakta/oregelbundna mönster som inte kräver exakt passning.
Tapeten på bild är Duros Boulognerskogen 540-03, se här!
När tapeten är på plats ska överflödet upptill och nertill skäras bort. Använd en vass tapetkniv och en rak kant, till exempel en tapetlinjal, för att få snygga, raka avslut mot tak, golv och hörn. En vass kniv är viktig för att slippa fula rivna kanter som förstör det färdiga intrycket. Ett noggrant avslut lyfter helheten och gör rummet mer välgjort.
När tapeten har torkat är det dags att montera tillbaka uttag, strömbrytare, lister och andra detaljer. Var försiktig när du skär ut hålen för eluttag så att det blir snyggt och säkert. Med listerna på plats ser avsluten prydliga och genomtänkta ut.
Kan samma batteri verkligen fungera i verktyg från flera olika tillverkare? Med AmpShare är det faktiskt möjligt. Systemet bygger på Bosch Professionals 18V-plattform och används i dag av ett växande antal varumärken. I den här guiden går vi igenom vad AmpShare är och hur systemet fungerar i praktiken.
En regelsökare är ett verktyg som används för att lokalisera hinder, såsom träreglar, metallrör, elledningar, vattenledningsrör i plast eller andra föremål som finns bakom en vägg eller annan konstruktion. Principen bakom en regelsökare är att den skickar ut signaler i väggen och mäter hur signalerna reflekteras tillbaka.
När regelsökaren upptäcker något som avviker från det omgivande materialet, indikerar den detta vanligtvis genom att pipa, lysa eller visa resultat på instrumentets skärm.
